Fakta om solen

Visste du att...?

Solen utgör cirka 99,86% av den totala massan i vårt solsystem.

Solen är en G2V-stjärna, även känd som en gul dvärg, som ligger ungefär 149,6 miljoner kilometer från jorden.

Det tar ljuset från solen cirka 8 minuter och 20 sekunder att nå jorden.

Solen är ungefär 4,6 miljarder år gammal och förväntas ha cirka 5 miljarder år kvar av sitt liv, innan den förvandlas till en röd jätte och slutligen en vit dvärg.

Solnedgång och soluppgång beror på jordens rotation. Det är också anledningen till att de inträffar vid olika tidpunkter beroende på var du befinner dig på jorden.

Färgerna vid soluppgång och solnedgång beror till stor del på Rayleigh-spridning. När solljuset passerar en längre sträcka genom atmosfären sprids de kortare våglängderna, särskilt blått och violett, mer än de längre våglängderna. Därför dominerar ofta rött, orange och gult nära horisonten.

Vid ekvatorn är soluppgången och solnedgången snabbare än vid högre breddgrader. Detta beror på att solens rörelse genom himlen är mer direkt när man befinner sig närmare ekvatorn.

Soluppgång och solnedgång påverkas av årstiderna. På norra halvklotet går solen vanligtvis upp tidigare och ner senare under sommaren, medan den under vintern går upp senare och ner tidigare. På södra halvklotet är förhållandet det omvända.

Under midnattssolen, som inträffar på höga breddgrader under sommarmånaderna, går solen aldrig helt ned under horisonten, vilket ger dygnet-runt-dagsljus.

Under polarnatten på höga breddgrader under vintermånaderna går solen inte upp över horisonten. Det kan ge långa perioder av mörker, även om skymningsljus ibland kan förekomma beroende på plats och tid på vintern.

Solens diameter är ungefär 109 gånger större än jordens diameter. Du skulle kunna placera cirka 1,3 miljoner jordklot inne i solen!

Trots att solen ligger 149,6 miljoner kilometer bort, är den fortfarande den närmaste stjärnan till jorden. Den näst närmaste stjärnan, Proxima Centauri, ligger cirka 4,24 ljusår bort.

Solen roterar, men inte som jorden. Eftersom den består av plasma snurrar ekvatorn snabbare (ungefär 25 dygn per varv) än polerna (ungefär 35 dygn). Fenomenet kallas differentiell rotation.

Solens kärna är så varm och kompakt att dess tryck och temperatur skapar kärnfusion, som omvandlar väte till helium. Denna process frigör enorma mängder energi, vilket är orsaken till solens ljus och värme.

Solfläckar är kallare och mörkare områden på solens yta som bildas på grund av solens magnetiska aktivitet. De kan vara flera gånger större än jorden och varar i allt från några dagar till några månader.

Ibland skickar solen ut stora mängder laddade partiklar och magnetisk energi genom solvind, solutbrott och koronamassutkastningar. Om de är kraftfulla nog kan de orsaka norrsken och störa elektriska system på jorden.

Solen kommer faktiskt närmare jorden under vintermånaderna på norra halvklotet. Detta beror på att jordens omloppsbana är elliptisk och inte cirkulär. Men eftersom jorden lutar, får vi ändå kallare väder och kortare dagar.

Solförmörkelser inträffar när månen passerar mellan jorden och solen. Globalt sker de några gånger varje år, men en total solförmörkelse på en och samma plats är mycket sällsynt och kan dröja flera hundra år.

Det finns en särskild punkt i jordens omloppsbana som kallas perihelion, då jorden är närmast solen. Det inträffar vanligtvis i början av januari. Motsatsen kallas aphelion och inträffar när jorden är längst från solen, vanligtvis i början av juli.

Astronauter som befinner sig i rymden upplever soluppgång och solnedgång cirka 16 gånger per dygn på grund av den snabba omloppsbanan runt jorden.

Stoft och partiklar i atmosfären, till exempel efter stora vulkanutbrott eller vid luftföroreningar, kan göra solnedgången djupare röd eller orange. Det beror på att mer av det kortvågiga ljuset sprids bort, medan rödare våglängder lättare når betraktaren.

I polarområden, bland annat över Antarktis, kan himlen ibland lysa i rosa, violett och pärlemorskimrande färger tack vare pärlemormoln. Det är höga, iriserande moln som bildas i den mycket kalla stratosfären.

Energin som bildas i solens kärna tar otroligt lång tid på sig att ta sig ut till ytan, uppskattningsvis tiotusentals år, eftersom den studsar runt i den täta plasman. Sedan tar resan därifrån till jorden bara drygt 8 minuter.

Solens yta är extremt het, med en temperatur på cirka 5 500 grader Celsius. Men dess kärna är ännu varmare, med en temperatur på cirka 15 miljoner grader Celsius.

Solnedgången på Mars kan se blåaktig ut, särskilt nära solen. Det beror på fint stoft i Mars tunna atmosfär, som påverkar hur olika våglängder av solljus sprids.

Soluppgången kan skapa en optisk illusion känd som "Green Flash" precis innan solen stiger upp över horisonten. Detta fenomen uppstår när atmosfären bryter ljuset på ett särskilt sätt, vilket skapar en grön eller blågrön färg.

Solen är egentligen vit, inte gul. Den ser gulaktig ut från marken eftersom jordens atmosfär sprider bort en del av det blå ljuset. Sedd från rymden är solen vit.

Fata Morgana är en form av hägring vid horisonten som uppstår när luftlager med olika temperatur bryter ljuset på olika sätt. Den kan få avlägsna objekt att se utdragna, staplade eller förvrängda ut. Liknande atmosfäriska brytningar kan också påverka hur solen ser ut nära horisonten.

Solen har ingen fast yta som jorden. Det vi brukar kalla solens yta är fotosfären, det synliga lager där det mesta av solljuset vi ser kommer ifrån.

Utanför fotosfären finns solens atmosfär, bland annat kromosfären och koronan. Koronan kan vara över en miljon grader varm, trots att den ligger längre ut än solens synliga yta. Varför koronan är så varm är fortfarande ett av solforskningens stora mysterier. NASA beskriver detta som en central fråga inom heliofysiken.

Solens aktivitet varierar i en ungefär 11-årig solcykel. Under perioder med hög aktivitet finns fler solfläckar, solutbrott och koronamassutkastningar, medan solen är lugnare under solminimum. NOAA följer solcykeln genom bland annat solfläckstal och radiostrålning.

Det finns olika typer av skymning. Borgerlig skymning inträffar när solen är mellan 0 och 6 grader under horisonten, nautisk skymning mellan 6 och 12 grader, och astronomisk skymning mellan 12 och 18 grader under horisonten.

Den gyllene timmen, eller golden hour, inträffar ungefär när solen står lågt nära horisonten. Då blir ljuset ofta mjukare och varmare, vilket gör tiden populär för fotografering. Den brukar räknas ungefär från strax under horisonten till några grader över.

Den blå timmen inträffar före soluppgången och efter solnedgången, när solen står en bit under horisonten. Då kan himlen få en djup blå ton, särskilt vid klart väder.

Solens ljus är avgörande för fotosyntesen, den process där växter, alger och vissa bakterier omvandlar ljusenergi till kemisk energi. Utan solens energi skulle livet på jorden se helt annorlunda ut.

Solen förlorar hela tiden massa genom att omvandla materia till energi i kärnfusionen och genom att skicka ut partiklar i solvinden. Trots det är förlusten mycket liten jämfört med solens totala massa.

Solens gravitation håller hela solsystemet samman. Planeter, dvärgplaneter, kometer och asteroider rör sig i banor som i hög grad styrs av solens enorma massa.

Solens uppgång och nedgång påverkas även av atmosfärisk refraktion. Atmosfären böjer ljuset så att vi kan se solen en kort stund innan den geometriskt har gått upp, och en kort stund efter att den egentligen har gått ner.

Solens höjd över horisonten mitt på dagen varierar kraftigt under året. I Sverige står solen betydligt högre på himlen vid midsommar än vid vintersolståndet, vilket påverkar både dagens längd, ljusets styrka och skuggornas längd.

Vid vintersolståndet har norra halvklotet årets kortaste dag och längsta natt, medan södra halvklotet har sin längsta dag. Vid sommarsolståndet är det tvärtom. Det beror på jordaxelns lutning i förhållande till solen.

Meny

Välj land

Lär dig mer

☀️ Dagens solfakta

Visste du att...?

Lär dig mer om solen